Arkivpedagogens uppgift: att göra arkiv till levande lärandemiljöer
En arkivpedagog hjälper människor att upptäcka, förstå och använda arkiv. Genom visningar, workshops, kurser, skolprogram och samtal gör arkivpedagogen historiska källor begripliga, relevanta och användbara för olika målgrupper.
Vad gör en arkivpedagog?
En arkivpedagog arbetar med att göra arkiv tillgängliga, begripliga och meningsfulla för olika grupper i samhället. Det kan handla om skolelever, studenter, forskare, föreningar, äldre, barnfamiljer eller andra besökare.
Arbetet kan ske genom till exempel:
- visningar
- workshops
- föreläsningar
- kurser
- skolprogram
- samtal och diskussionsforum
- digitala resurser och pedagogiska material
Arkivpedagogen gör urval, skapar sammanhang och hjälper deltagarna att förstå hur historiska källor kan kopplas till frågor om dåtid, nutid och framtid.
Från samling till målgrupp
Arkivarier och arkivpedagoger delar ofta samma verksamhetsområde, men de kan ha olika utgångspunkter. En arkivarie arbetar ofta med att bevara, ordna och tillgängliggöra arkivmaterial. En arkivpedagog arbetar mer metodiskt med att skapa lärande möten mellan människor och arkiv.
| Mötet med användare i rollen som arkivarie | Mötet med användare i rollen som arkivpedagog |
|---|---|
| Utgår från samlingarna | Utgår från målgruppen och samhällets behov |
| Lärande om arkiv | Lärande genom arkiv |
| Tillgängliggör på förfrågan | Arbetar uppsökande |
| Arbetar ofta spontant eller reaktivt | Arbetar planerat och förberett |
| Serviceinriktat | Skapar kännedom och engagemang |
| Kan vara ad hoc | Arbetar systematiskt |
Båda rollerna är viktiga och kompletterar varandra. Arkivpedagogik handlar inte om att ersätta arkivariens arbete, utan om att bygga broar mellan arkivens innehåll och människors frågor, erfarenheter och lärande.
Viktiga kompetenser
En arkivpedagog behöver ofta kombinera flera olika kompetenser:
- Pedagogisk förmåga: att planera, genomföra och anpassa aktiviteter för olika målgrupper.
- Kunskap om arkiv och källmaterial: att förstå arkivens struktur, innehåll och möjligheter.
- Målgruppsförståelse: att möta exempelvis elever, lärare, forskare, föreningar eller allmänhet på rätt nivå.
- Förmedling och berättande: att skapa sammanhang och göra materialet relevant.
- Källkritik och historiskt tänkande: att hjälpa deltagare att tolka och värdera källor.
- Samverkan: att samarbeta med skolor, kulturinstitutioner, föreningar och andra aktörer.
Vägar in i yrket
Det finns inte en enda väg till att bli arkivpedagog. Många som arbetar inom fältet har bakgrund som lärare, pedagoger, arkivarier, kulturarvsarbetare eller historiker. En del börjar med pedagogik och kompletterar med arkivvetenskap. Andra har en utbildning inom arkivvetenskap, historia, ABM eller kulturarv och bygger vidare med pedagogisk erfarenhet. Gemensamt är ofta intresset för människor, källmaterial, lärande och samhällsfrågor.
Exempel på relevanta utbildningar:
- Arkivpedagogik (7,5 hp), Södertörns högskola
- Arkivvetenskap (60 hp), Göteborgs universitet
- Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) (120 hp), Lunds universitet
- Masterprogram i ABM - arkivvetenskap (120 hp), Uppsala universitet
Vill du läsa mer om fältet?
I litteraturlistan hittar du böcker, artiklar och rapporter om arkivpedagogik, lärande och arkivens roll i samhället.
Vill du möta andra som arbetar med arkivpedagogik?
Gå med i Arkivpedagogiskt forum och ta del av nätverksträffar, erfarenhetsutbyte och inspiration.