Metodbeskrivning
Minneskafé
Arrangör
Arkivet i Östersund, dvs Föreningsarkivet i Jämtlands län och Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund
Kontaktperson Eva Tegnhed
Med inspiration av
Syfte
Att deltagarna själva får berätta sin historia
Skapa gemenskap utifrån gemensamma minnen
Att deltagarna blir aktiva genom arkivmaterial
Effektmål
Delaktighet i arkivets verksamhet
Egen aktivitet
Engagemang och glädje
Hälsa och välmående
Social gemenskap
Förståelse för att arkiv handlar om mig och att jag kan bidra
Kostnad för besökaren
Gratis. Möjlighet för deltagarna att köpa fika till självkostnadspris
Tid
Programpunkten tar 1,5 h. Tidpunkten är vid eftermiddagsfikat; 14.00
Antal
5-40. Det behövs minst 5 personer för att få till en diskussion, därför har vi satt detta till en lägre gräns. Är vi fler än 40 är det dock få som vill prata och dela med sig av sina erfarenheter.
Metod
Deltagarna bjuds in till minneskaféet genom programverksamheten. Eftersom vi behöver veta hur mycket kaffe och fika som ska köpas in måste man anmäla sig till träffen.
En person från arkivet är ansvarig för aktiviteten. Denne ansvarar för att
plocka fram bilder och information kring temat, handleda samtalet, fördela ordet och bolla in nya frågor när det blir tyst samt servera fika.
Vi sitter inte i skolsittning, utan i en kaféliknande miljö så att det blir lättsamt och enkelt att prata.
Träffen inleds med att den ansvariga från arkivet berättar lite om temat man valt, ca 15 min. Exempel: Om temat är barnkolonier, berättar arkivarien lite om denna företeelse. T ex vart barnen for, hur länge de var borta och vilka barn som istället reste till närområdet. Man anknyter också lite till vad man hittat i arkiven – vi vet att syftet var… Att personalen förväntades… I en del dagböcker framkommer att… osv. Vi visar också bilder i den mån det går att hitta sådana. Detta moment är viktigt för att deltagarna ska komma på banan. De ska få landa i hur träffen är tänkt att gå till, och också hitta nycklar till sina egna minnen.
Därefter är det dags att öppna samtalet för deltagarna. Minns någon det här? Var någon med? Vart for ni? Osv. Flyter samtalet på bra är det bara att låta deltagarna fortsätta. Med jämna mellanrum behöver man dock oftast kasta in nya bollar att diskutera. T ex:
”Jag undrar just hur det kändes att som treåring skickas iväg”
”Minns ni personalen – hur upplevde ni dem?”
” De här ostmackorna – vad gott det ser ut! Man kan se att matsedeln såg ut så här för en vecka…”
Viktigt att tänka på
Det är viktigt att man pratar om temat på ett väldigt opretentiöst sätt, med en tänkt mormor som åhörare snarare än arkivbesökare. Tanken är att deltagarna sedan själva ska kunna fylla i med egna minnen och erfarenheter. Det får inte bli för stor skillnad mellan arkivariens presentation och deltagarnas sätt att berätta.
Eftersom syftet inte är insamling av ny information till befintliga arkiv eller minnesinsamling, har vi inte dåligt samvete för att vi inte dokumenterar de minnen som kommer fram. Även om vi skulle tycka det vore önskvärt i vissa sammanhang.